Sjukdomen ingen talar om. Handikappet ungefär tre procent av den svenska befolkningen dras med. Vetande som ovetande. Deodoranter fungerar aldrig och aluminiumkloriden står sig slätt mot den sipprande fukten. Det finns en lösning. En enkel och snabb behandling.
Hyperhidros är i de flesta fall en genetiskt sjukdom som uppkommer när ett flertal gener jobbar tillsammans. Det är överraskande många som inte känner till sjukdomen, även när nära tre procent av den svenska befolkningen lider av den. Kvinnor som män. Livskvaliteten hos personen drabbad sänks väsentligt. Att alltid gå runt och tänka på hur mycket man svettas (under armarna exempelvis). Det tar alldeles för mycket onödig energi hos alltför många personer. Aldrig kunna slappna av.
Hyperhidros tabubelagd
Sjukdomen är inte bara undangömd och otalad om i media. Den ter sig också rätt tabubelagd. Det är inte okej att svettas mycket. Samhällsbilden säger att det ska vara torrt och fräscht. En person med svettfläckar är äcklig och ohygienisk. Så ska det inte behöva vara. Svett är naturligt och därtill en väldigt viktig kropssfunktion. Men när det går överstyr och hindrar personen från att leva ett obehindrat liv ska det naturligtvis behandlas. Inte för att samhället säger det. Utan för att denna ska slippa oroa sig över hur många extra par strumpor och tröjor denna ska ta med sig till skolan eller jobbet.
Personer med hyperhidros har varken fler eller större svettkörtlar i kroppen. Istället är det nervsignaler från hjärnan som är mer känsliga för yttre stimuli. Ett väldigt litet yttre stimuli kan räcka för att hjärnan ska säga åt körtlarna att producera svett. Dessa nerver kallas ofta för ”fight and flight-nerver”. På stenåldern kunde denna reaktion vara livsavgörande då fuktiga händer och sulor ger ett bättre grepp. Är dessa överkänsliga går det över till att bara vara blött och grepp försämras.
Två typer av hyperhidros
I huvudsak finns det två typer av hyperhidros. Den primära, vid vilken orsaken till svettningarna är oklar. Den sekundära, där bakomliggande orsaker är anledningen. Båda går att bota med samma metod. Ett första steg för att få bukt med svettningarna rekommenderas alltid att testa en deodorant med aluminiumklorid. Kloriden ”chockar” svettkörtlarna och hindrar dessa från att utsöndra vätska. När detta; om detta, inte fungerar finns det olika former av behandling att vända sig till.
Vid injiceringsingrepp sprutas små mängder Butolinumtoxin, också känt som i folkmun som botox, i berört område. Bedövning finns vid efterfrågan. Efter dessa ungefärliga fem-tio minuterna är det klart. Det tar ett par dagar för toxinet att verka till fullo. Resultatets längd varierar från person till person men minst två månader med absolut torrhet kan någorlunda garanteras.
Om toxinet visar sig vara undermåligt eller otillräckligt finns starkare toxin att använda. Men också finns det piller att ta. Då är det verksamma ämnet Oxybutynin. Det fungerar väldigt bra så länge personen tar tabletterna regelbundet och efter läkares ordination. Den största bieffekten är muntorrhet. Ett lätt överkomligt pris för att höja livskvaliteten väsentligt.
Vid underlag kan remiss skrivas av läkare för utomlandsvård. Personen kan då åka till exempelvis Köpenhamn eller Oslo för att få vård. Då betalas behandlingen av Försäkringskassan och mot uppvisande av kvitto återbetalas upp till 1000 kr i rese-ersättning.
Mer info om hyperhidros, kostnad och behandling finns på www.svettmottagningen.se
