Mot bussen till söder och uppför trapporna till den ljusa takvåningen där A.O.CMS håller till. Medan regnet smattrar mot takfönstren och kaffet kokar tar vi och pratar med Rodrigo Gutierrez om varumärket A.O.CMS, vad som saknas i den svenska modevärlden och hur han från reklamvärlden hamnade där han är idag; På modekartan med ett märke med syfte att revolutionera.
Rodrigo Gutierrez
Berätta om dig själv. Vem är du?
– Jag är grundare till bolaget och kreativt ansvarig, titulerad creative director men jag skulle snarare säga konceptdesigner eftersom att jag går från att jobba med ren kommunikation till även form och kläder. Det är ganska brett ansvarsområde. Jag kommer från en mix mellan reklam och konst kan man säga. Jag har hoppat mellan de två världarna fram tills att jag pluggade Visuell Kommunikation på Beckmans. Då var jag väldigt filmfokuserad och skulle bli regissör. Men efter skolan dök det upp massa projekt som innehöll mycket mode eftersom att vi hade många projekt med modeeleverna på Beckmans. Innan Beckmans var jag på reklambyrån RIFIFI. De var väldigt kreativa och jobbade med konceptuellt tänk precis så som jag har jobbat sen jag var yngre. Jag har nog aldrig sett någon skillnad mellan konst och konceptuell design och kommunikation. Jag har aldrig varit en reklamare eller en typisk representant för ett modemärke, utan snarare står jag utanför och blickar in. Jag har varit väldigt anti mode under hela min tid på Beckmans. Jag vet inte riktigt om man får säga så, men jag har aldrig accepterat mode som mode, alltså syftet som mode har.
Vad var grunden till att AO.CMS föddes?
– Beckmans var faktiskt början på det här varumärket, redan då i ett experiment mellan H&M och väletablerade high end-varumärken. Vi gjorde det enkla experimentet med att byta labels på båda och så sålde vi ut de. Det var ju självklart så att H&M-plaggen med fina dyra labels blev sålda till ett dyrare pris, och tvärtom. Där föddes idén till A.O.CMS. Egentligen hade det sitt ursprung i att man skulle ta vara på alla goda värdena, det skulle vara rena kläder så att säga. Ekologiskt, rättvisemärkt, relativt lågt pris, helst närproducerat och hög kvalitet och hög modegrad osv. Det var utmaningen, att bygga något så high end som möjligt till så lågt pris som möjligt. Vi valde också alternativ distribution till skillnad mot bara modebranschen eftersom att det passade konceptet väl. Vi sålde på Coop rikstäckande ett tag och på Nitty Gritty samtidigt. Det krävs dock extremt mycket pengar och uthållighet och det hade inte vi så vi valde att hoppa av dagligvaruhandeln och då stod vi nästan inför en konkurs. Men vi har fortfarande det alternativa distrubutionssättet som en idé och en grund i bolaget.
Eftersom att ni presenterar ett nytt “tvärtom”-koncept, hur har responsen varit?
– Responsen har varit jättebra. Vi klassar oss fortfarande som bas men vårt sikte har alltid varit framåt, mot en full garderob. Sen dag ett har det varit utmärkt kan man säga. Det var ganska många år mellan början och utvecklingsfasen så det har tagit lite tid att komma igång med sortimentet.
Du sa innan att var lite anti mode men tagit dig in på modemark…
– Jag ska nog inte säga att jag är anti mode. Man kan säga att Margiela, som vägrar visa sig, är anti kommunikation. Jag menar på att det varumärket och han i sig är den största kommunikationen. Att inte visa sig, det är ju verkligen att göra reklam. Så det är svårt att påstå att man är anti något när man befinner sig i något. Det handlar nog mer om att våga ifrågasätta det rådande mer än att vara anti. “Det här älskar modevärlden, så vi gör inte det utan vi gör så här”. Det är det vi alltid har utgått ifrån. Att man själv sätter riktlinjer.
Vad står A.O.CMS för?
– A.O. kommer från uttrycket “Det är A och O”, med grund i Alpha och Omega. Början till slutet. Det essentiella och viktiga. Vi har inte lagt något större värde i det. CMS kom till av rent juridiska skäl. För att kunna gå ut i Europa fick vi lägga till CMS, som i sig kom väldigt spontant över en natt. Förkortning på “craftmanship” men inget vi skyltar med. Jag har alltid påstått att det inte spelar någon roll vad man heter utan det som blir avgörande är vad man laddar varumärket med.
Det verkar vara en balansgång mellan att göra snälla kläder och att försöka pressa ner priserna.
– Absolut! Affärsmodellen i enklare drag ser ut som så att vi förhandlar direkt med fabriker, utan mellanhänder. Där har du marginal och sen så drar vi ner vår egen marginal. Vi har lyckats ganska bra med det men bör satsa ännu mer på det. Idag är det ännu lite dyrare än det var i början.
Vilken är den viktigaste förändringen du vill se inom svenskt mode?
– Det finns en förändring som vore intressant, att strama ner kollektioner och att bromsa in den extremt snabba hastigheten av klädproduktion. Det är ju sjukt! Våga ta det lugnt.
Kommer ni utöka ert sortiment med tanke på att ni vill göra en hel garderob?
– Jag tror vi har hittat ett lagom sortiment. Vi är inte intresserade av att göra tvåhundra plagg i en kollektion. Vi kommer vara väldigt strama, för idén är ju att försöka göra så få plagg som möjligt, men så bra plagg som möjligt.
Vad är nästa steg?
– Vi kommer att behålla det ganska stramt och återhållsamt. Lättburet. Det är idén, fast med en liten udd. Jag tror på förändring, alla vill nog bidra till en bättre värld så det är frågan om man ska satsa på den här typen utav kläder, eller om man verkligen ska försöka satsa ännu hårdare på att göra det mer hållbart. Grundtanken var att vi skulle försöka etablera någon egen fabrik vid Hammarby eller ute i Kumla. Det är ett annat projekt som ligger, men kanske inom kort kan tas upp! Få upp egen produktion vilket vore en dröm, vi har så mycket kompetens i Sverige med invandrade människor ute i förorterna. En del arbetslösa som är helt fantastiska skräddare till och med, som man skulle kunna aktivera. Det är en dröm, men det må bli verklighet.